|
Under ett fyrtio centimeter brett löpgaller finns det åtta tunna rör med tvärliggande så kallade lameller, tunna järn. Dessa är nödvändiga för att överföra värme eller kyla. Centralvärmevattnet rinner genom rören och samtidigt blåses luften konstant längs rören och lamellerna. Det sker med hjälp av väldigt många fläktar som monterats under växtborden. Det finns en fläkt monterad per meter, omväxlande. En till vänster, sedan en till höger. Under löpgallret finns det en luftkanal. Fläktarna suger in luften ovanifrån och ned, genom löpgallret och luftkanalen och blåser den till vänster eller till höger, just där fläkten sitter. Luften går genom växterna och uppåt och sugs sedan in genom gallret igen. På så vis uppstår konstant cirkulation av växthusluften genom växterna, genom gallret och längs rören som bär vattnet. Vattnet avger värme eller kyla i luften och omvänt drar luften över temperaturen på vattnet. Med det här systemet kan odlaren kontrollera växthusklimatet exakt där den konstanta luftströmmen gynnar växtligheten. Det som gör det här värmeväxlingssystemet unikt är att det knappt låter något och använder mycket lite energi. Det beror på att det knappt finns något motstånd i hela luftcirkulations- och värmeväxlingssystemet. Fläktarna blåser ut och suger in luften i en jämnt fördelad ström på korta avstånd, även på höjden. Det handlar om klimatet i höjd med borden. Det spelar t.ex. ingen roll att det är mycket varmare eller kallare fyra meter ovanför borden än vid växterna.
Nedkylning och uppvärmning
Kylvattnet på elva grader värms upp till arton eller t.o.m. tjugo grader, lite beroende på vädret. Ju soligare och varmare det är desto mer måste kylvattnet värmas upp. Det uppvärmda kylvattnet går tillbaka ned i marken, självklart till den varma brunnen. Det finns tre brunnspar som är ihopkopplade med varandra. På framsidan av växthuset finns det tre kallbrunnar och på baksidan tre varma. Den gemensamma kapaciteten är sextio kubikmeter per brunn per timme, sammanlagt alltså 180 kubik per timme. Vid låg utomhustemperatur är det tvärtom. Då pumpar man upp vatten ur de varma brunnarna för att värma upp växthuset. Det är då vatten på mellan arton och tjugo grader. Det i sig är inte tillräckligt varmt för att få upp eller behålla temperaturen på 20 grader i drivhuset. Därför har systemet kompletterats med en värmepump. Den här pumpen har en kapacitet på 1500 Kw och producerar både värme och kyla samtidigt precis som ett kylskåp. Den här pumpen kan värma upp vattnet till maximalt femtio grader. Det är mer än tillräckligt för att också få upp och behålla temperaturen i växthuset på 28 grader. I medeltal krävs det vatten på 34 grader för att driva upp plantorna och därefter krävs det en temperatur på centralvärmevattnet på drygt 28 grader Celsius. Det innebär
att det varma grundvattnet på tjugo grader i genomsnitt måste värmas upp ytterligare åtta eller fjorton grader. I det här systemet används också så mycket solenergi som möjligt under sommarhalvåret. Under sommarhalvåret “skördar” man värme och förvarar den i marken för att använda den under vinterhalvåret. När man värmer upp växthuset gör man en vinst, men framförallt alltså vid nedkylningen. ‘Vanliga’ kylanläggningar ‘äter’ mycket mer energi än vårt system. Den här kyl-/värmepumpen tillverkar värme och kyla samtidigt. På den varma sidan kan vattnet värmas upp till maximalt femtio grader och på den kalla sidan kan grundvattnet kylas ned till som lägst sex grader Celsius
. |
